Arkivmaterial berättar..

Arkivmaterial berättar…

Unika glimtar från Göteborgs sjöfartsvärld

när 1900-talet var ungt.

Denna skrift tillägnades Göteborgs Fartygs-Befälhavare Förening med anledning av föreningens 125-årsjubileum 2008 av broderföreningen Sjökaptensföreningen i Göteborg

Av Hans Lind, hamnkapten i Göteborg

1984-1994  (vice 1984-1988) 

Bild: Hans Lind år 2022. Flagg nr 1790

Förord

Vid den genomgång av Sjökaptensföreningen i Göteborgs arkivmaterial som på uppdrag företogs av undertecknad åren 1995 – -96 återfanns ett antal mycket fyndiga och skickligt tecknade ljusbilder. Efterforskning visade att de åstadkommits av sjökapten Hilmer A. Klinton som år 1900 blev medlem i föreningen under flaggnummer 897. Han blev sedermera anställd av Göteborgs Hamn som direktör för den år 1910 färdigställda Göteborgs Stads Fiskhamn. Åren 1930 – 1940 var han suppleant i Sjökaptensföreningens styrelse.

Tydligen var Hilmer Klinton en i kamratkretsen glad garsong vilket framgår av följande citat ur den skrift som den vid tiden kände sjöfartsskribenten Fritz Schéel sammanställde i samband med broderföreningen Göteborgs Fartygs-Befälhavares Förenings 50-års jubileumsfirande år 1933.

”Allt sedan fiskhamnsdirektör Hilmer Klinton 1920 gjorde sin entré i föreningen har han varit dess skaldande och sjungande bard och den som stått för både det timliga och andliga rusthållet vid samkvämen. I många variationer har kamraterna figurerat i hans sånger och visor. I stämningsrika ord har han tolkat de med landsysslor förankrade sjömännens längtan till havet.”

Och vidare:

”Förutom ‘bardens’ prestationer har i regel vid varje samkväm plägat föredragas en mer eller mindre smädlig revy över vad sig inom sjöfarten tilldragit, illustrerad med tillfälligt tecknade ljusbilder.”

Hilmer Klinton var ledamot av Göteborgs Fartygs-Befälhavares Förenings styrelse åren 1923 – 1935 och var dess ordförande 1936 – 1940. Förutom att vara en god underhållare var han också en person som livligt deltog i debatter och diskussioner beträffande då aktuella sjöfartsfrågor.

Det urval av Klintons återfunna ljusbilder som här återges kan vad gäller sjöfarten på Göteborg sägas utgöra ett helt unikt tidsdokument över 1900-talets två första decennier. Utöver mina egna anmärkningar, grundade på ett helt yrkesliv inom sjöfarten, är kommentarerna främst grundade på de yttranden och remissvar beträffande aktuella sjöfartsfrågor som avgivits av Göteborgs Fartygs-Befälhavare Förening vilka Fritz Schéel ytterst nogsamt redogjort för i jubileumsskriften omnämnd ovan. Det är således en sammankoppling av de två broderföreningarnas arkivmaterial som gjort det möjligt att på detta sätt presentera denna, genom ”barden” * Hilmer Klintons ljusbilder, personligt hållna och oftast lätt elaka dokumentation vilken på ett mycket trevligt sätt klargör vad som tilldrog sig inom Göteborgs sjöfartsvärld för nu 100 år sedan. En harmonisk tid som kanske inte alltid var så fasligt effektiv men där mer utrymme gavs för personlig originalitet och vackra fartyg.

Göteborg i september 2008  / Hans Lind

*bard – Benämning på sångare och diktare hos kelterna. Bardena sjöng och diktade lyriska sånger och deras instrument var harpan. Dessutom förväntade man att de skulle kunna skapa lämpliga hyllnings- och smädedikter.

1910

Sveriges Fartygsbefälsförenings västra krets begärde i ett betänkande i februari 1910 ett antal säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Göteborg…

Kuriöst nog har en av de säkerhetshöjande åtgärderna som Hilmer Klinton kunde tänka sig blivit verklighet, nämligen de likadana fasta farledsmarkeringarna med udda nummer om styrbord och jämna om babord som han märkt med KNALLT Nr 1, KNALLT Nr 2 osv. Efter den senaste förbättringen av inseglingslederna som färdigställdes 2005 passerar man som genom en allé av bottenfasta farledsmarkeringar vid passage av såväl Böttö- som Torshamnsleden

1910

Man begärde också en förbättrad mistsignalering på Böttö eftersom klockan därstädes ej fungerade tillfredställande. Kapten J.A. Dahlström, flaggnr 608, var befälhavare på Ångfart.AB Thules ”Saga”.

 Ångfart. AB Thule införlivades år 1916 med Svenska Lloyd (vilket på 1970-talet införlivades med Broströms vilket på 1980-talet införlivades med Transatlantic vilket på 1990-talet först under ett par år var införlivat med Bilspedition som Scanship vilket senare under 1990-talet blev införlivat med det norska Wilh. Wilhelmsen. I sanning en lustiger men på samma gång sorglig dans). Den sista reguljära passagerarlinjen från Göteborg till England, vilken upprätthölls av det danska DFDS, upphörde under 2007. Lågprisflyget hade då omöjliggjort all konkurrens.

1910

Även föreslagna förbättringar av säkerhetsanordningar på Kanalen diskuterades flitigt.

Även vid gång genom Göta Älv passerar man numera, sedan flera år tillbaka, som genom en allé av bottenfasta med belysta skärmar försedda farledsmarkeringar. Ett utmärkt system.

1903 - 1918

Hamnkapten K.Borgstedt, flaggnr 855, hade synbara problem med pålvirken och pråmhamnar…

Knut Borgstedt som var hamnkapten åren 1903 – 1918 var Sjökaptensföreningens ordförande 1915 – 1918. Han var även Göteborgs Fartygs-Befälhavare Förenings ordförande 1908 -1918 och samtidigt ordförande i Nautiska Föreningen åren 1909 – 1918.

1903 - 1918

Trängseln vid kajerna började också under 1910-talet att bli allt påtagligare…

Knut Borgstedt blev den siste hamnkaptenen som direkt under kommunstyrelsen var chef för hela hamnverksamheten. Efter det att han i januari 1919 avlidit tillförordnades hamnmästare Martin Flodman, flaggnr 858, till hamnkapten. År 1920 utsågs majoren och förre spårvägsdirektören Gotthard Dieden till Göteborgs Hamns förste hamndirektör. Martin Flodman förordnades samtidigt till ordinarie hamnkapten. Martin Flodman var ledamot av Göteborgs Fartygs-Befälhavare Förenings styrelse 1907 – 1929 och var föreningens ordförande 1930 – 1935. Han efterträddes som sådan av den ljusbildstecknande ”barden”, Hilmer Klinton…

1903 - 1918

Kapten Borgstedt hade synbarligen ibland tydliga bekymmer även som provtursbefälhavare…

1912

Inspektör Bülow, Lloyds, brukade tydligen gå hårt fram vid klassningsinspektionerna…

1912

Inspektör Bülow var lika noggrann vid besiktning under som över vattenlinjen…

1912

Den gamle hedersmannen, kapten F.V. Balkenhausen, flaggnr 495, gick år 1909 iland och blev redare för sin ångare ”Sölve”. År 1912 framförde han kritik mot den 1896 stadgade spisordningen för besättningen i svenska handelsfartyg…

Anmärkningarna gällde i huvudsak att anvisningar ej lämnades huru dagportionerna kunde anpassas efter olika trader.

1912 - 1915

Sjöfartsminister Dan Broström styr här pansarskeppet ”Sverige”. Skeppet var ett resultat av en under år 1912 landsomfattande insamling via ”Svenska pansarbåtsföreningen”. På tre månader samlades erforderliga 16,6 miljoner in och år 1915 sjösattes ”Sverige” för att året därpå införlivas med kustflottan.

 Dan Broström var sjöfartsminister åren 1914 – 1917, dvs. under hela 1:a världskriget.

1912 - 1915

Möjligheten till att bedriva vintersjöfart på Kanalen diskuterades…

1912 - 1915

Vintersjöfart på Vänern diskuterades även…

 Det var först sextio år senare som sådan sjöfart möjliggjordes genom att Sjöfartsverket år 1973 tog leverans på den för Vänern specialbyggda isbrytaren Ale. Ca fem år senare blev ständig vintersjöfart även på hamnarna i Bottenhavet och Bottenviken möjlig genom att Sjöfartsverket då genom erhållandet av nya starka isbrytare fått resurser att där klara även svåra isvintrar. Tidigare stängdes normalt hamnarna i Vänern och Norrland vintertid. Godset styrdes då per järnväg om till isfria hamnar, främst Göteborg och Uddevalla där fartygen p.g.a. godsökningen ofta låg i dubbla led längs kajerna. Den skedda klimatförändringen i kombination med de moderna och isförstärkta fartygens starka maskiner har medfört att isproblemen idag är ringa.

1912

År 1912 fick Göteborgs navigationsskola en ny rektor, sjökapten Alexander Thore, flaggnr 792. Tydligen hade han ibland problembarn att undervisa…

Alexander Thore blev medlem i Sjökaptensföreningen 1893 och var dess ordförande 1919 – 1930 under vilka år han även var ordförande i Nautiska Föreningen. Han var medlem i såväl stadsfullmäktige som riksdagens andra kammare.

1912

Här försöker rektor Thore att stimulera ett par av eleverna med droppar i ”Högre matematik” och ”Sölvevetenskap”…

 Eleven Sigge Thorén, medlem i Sjökaptensföreningen med flaggnr 931, blev inspektör i Transatlantic.

1913

Sjökapten Thorsten Rinman, flaggnr 922, riktade den 7 okt. 1913 en framställning till lotsstyrelsen angående  ”erforderliga åtgärder för åstadkommande av stationer för undervattenssinalering å de ställen vid rikets kuster där de bäst kunna bliva till gagn, främst i farvattnen vid Vinga”

Man kunde då ej förutse radioteknikens snabba utveckling vilket gjorde sådan signalering överflödig.

1913

Här kappseglar Thorsten Rinman med generallotsdirektör Erik Hägg till föreslagna platser för fyrskepp…

1913

Här upplever Thorsten Rinman den så välkända svårigheten att navigera i tjocka. Möjligen var det på hemväg efter det möte där Sjökaptensföreningens dåvarande ordförande, skeppsredare Wilh. R. Lundgren, föredragit i detta ämne…

1914 - 1918

Direktör Gunnar Carlsson, Transatlantic, och konsul Ernst Rroberg, Tycho Roberg skeppsmäkleri, verkade minst sagt bekymrad over vad den socialdemokratiske riksdagsmannen Värnor Ryden skulle hitta på…

Man må betänka att Socialdemokraterna för hundra år sedan låg långt till vänster om vad de gör idag…

1915

År 1915 infördes på navigationsskolans signalmast stormvarningssignaler även nattetid efter liknande system som för dagsignalerna.

Detta krav hade framförts på grund av att fartygstrafiken nu hade börjat pågå även under dygnets mörka del.

1915

År 1915 lade Alexander Thore i riksdagen en motion angående omorganisation av rikets sjömanshus. Sjömanshusombudsman Reinhold Bråkenhielm, flaggnr 882, ligger i spillrorna av den gamla organisationen där Griph skjuter skarpt varför skeppsredare Fritz Sternhagen bekymrad skyndar bort…

Alexander Thore, vilken som tidigare nämnts var ledamot av såväl stadsfullmäktige som riksdagens andra kammare, var ordförande i sjömanshusdirektionen där skeppsredare Sternhagen var ledamot. Den aktuella motionen ledde ej till någon åtgärd.

1915

Här läser sjömanshusombudsman Reinhold Bråkenhielm lagen för inspektören i Transatlantic Sigfrid Thoren…

Båda var medlemmar i såväl Sjökaptensföreningen som Befälhavareföreningen. Reinhold Bråkenhielm var ledamot av Sjökaptensföreningens styrelse från 1912 och var dess ordförande under åren 1931 – 1940 under vilka år han även var ordförande i Nautiska Föreningen.

1915

Här mönstrar sjömanshusombudsman Reinhold Bråkenhielm den kvinnliga kökspersonalen. En grannlaga uppgift…

1915

Skeppsredare Dan Broström och finansmannen, grosshandlare Axel Carlander anlöper den 4 december 1915 för första gången Göteborg med Red.AB Sverige – Nordamerikas ”Stockholm”. Dir. Hugo Hammar, flaggnr 845, ror hem Götaverkens nya flytdocka och kapten J. A. Dahlström, flaggnr 608, har haft grundkänning med ”Saga” varför färgspecialisten, sjökapten Malcolm Öller ”drar” hem en förväntad färgleverans. Kapten F. V. Balkhausen, flaggnr 495, ”kör” sin gamla ångare ”Sölve” medan hamnmästaren, sjökapten Martin Flodman, styr och ställer med isbrytare och mudderverk.

Grosshandlare Carlander blev år 1925 VD i Svenska Amerika Linjen.

1915

”Stockholm” anlöper för första gången New York den 26 december 1915 efter en inte helt problemfri resa mitt under brinnande krig. På bryggan kapten Axel E. Håkansson, flaggnr 650. Det hela bevittnas av tekniske direktören Filip Lindahl, passagerarchefen Axel H. Lagergren m.fl. Dan Broström själv övervakar det hela i U-läge tillsammans med löjtnant Birger Zander, ubåtsvapnet. Av någon anledning har de lyckats få in periskopet under frihetsgudinnans kjol..!?

År 1925 utsågs dåvarande kommendörkapten Zander till VD för Svenska Amerika Mexico Linjen.

1915

Här kör Dan Broström på slak lina. Sannolikt finns det någon djärv chansning bakom denna bild. Möjligen den att bedriva passagerartrafik mitt under brinnande världskrig?

1915 - 1916

Broströms tekniske direktör Lindahl jagar här på Götaverkens direktörer Hammar och Hedén under dockning av den svenska handelsflottans nya flaggskepp,”Stockholm”…

Svenska Amerika Linien, SAL, bedrev sin verksamhet under sextio år. 1975 anlöpte de vackra fartygen Gripsholm och Kungsholm Göteborg för sista gången varefter de avyttrades. SAL hade då under ganska många år enbart bedrivit lyxkryssningar utgående från USA och endast anlöpt hemmahamnen Göteborg en gång om året, vid jultid. Samtidigt passade man då på att göra den årliga varvsöversynen. Fartygen som på kryssningar tog ca 780 passagerare hade då ca 800 mans besättning. På en normal atlantresa uppgick besättningen till ca 350 man.

1918

Assuransen stod tydligen för punschen. Här kommer assuransdirektör Einar Lange med dyrbar last, sannolikt på väg mot något av sjökaptenernas säkert då liksom nu trevliga och festliga samkväm…

1918

På festerna brukade tydligen sjökaptenen och färgrepresentanten Malcolm Öller ”dansa”. Möjligen var han en person som inte drog sig för att trampa folk på tårna eller att lägga krokben för dem eller så var han i sällskapslivet känd för att rent allmänt vara något klumpig…

1918

Här skålar sjökaptenerna Carl Oscar Hedström och Karl Ågren med en full-kaskodam…

Carl Oscar Hedström, flaggnr 846 i Sjökaptensföreningen, var befälhavare i Svenska Lloyds passagerarfartyg medan Karl Ågren var stuverichef i samma bolag. Båda var medlemmar i Befälhavareföreningen.

1920

Broströms ”Sydland” gick hårt på grund utanför Hönöhuvud under en storm julen 1920. Akterskeppet bärgades och ett nytt förskepp byggdes på Eriksberg där Engberg var VD. Göteborgshumorn blommade som vanligt. Man sade att det var världens längsta fartyg – förskeppet vid Hönö och akterskeppet vid Eriksberg – och vidare frågade man sig vad det var för fördel att bärga akterdelen.?!

1920

Här hyser Svenska Lloyds VD, Herbert Metcalf, planer på att starta en järnvägsfärja över Nordsjön………..

Med facit i hand kan man konstatera att de planer han hyste inte var så tokiga. Dock kunde de inte effektueras förrän fyrtio år senare, på 1960-talet, men då inte med tågset utan med långtradare, trailers och annan ro/ro-last på speciella lastfärjor.

1920

Sjökapten C. O. Nordborg, VD i Redareföreningen, försöker här hjälpa till med att ro reda i den synbara oredan vid växling av kolvagnar i Sanngårdshamnen…

1920

Givetvis funderades det mycket på hur kollossningen i Sannegårds-hamnen skulle kunna effektiviseras…

1920

Sjökaptenen och uppfinnaren Paul Sieurin hade tillsammans med kolimportör Fredrik Forsberg funderingar på om det inte på något sätt skulle kunna gå att använda Sieurins patenterade dävert…

1920

Man skulle ju då kunna uppnå en maximal effektivitet vid lossningen…

Beträffande sjökapten Paul Sieurin kan man i Göteborgs Fartygs-Befälhavare Förenings jubileumsbok konstatera att ”Den outtröttlige, uppslagsrike uppfinnaren sjökapten Paul Sieurin demonstrerade vid åtskilliga tillfällen sina davitanordningar och vinschtyper m.m.”.

Sjökapten Hilmer A. Klinton föddes i Karl Johans församling i Göteborg 1879.

Han avled i Billdal 1969, ett halvår före sin 90-årsdag.